Levande landsbygd?
Imorron ska jag till Karlstad för att handla studentkläder, skor och lite andra saker (som jag har råd med, inte mycket...).
Varje gång man ska köpa någonting så måste man i stort sett åka till Karlstad, antingen (och mest troligt) för att det inte finns här, eller för att det är för dyrt. Karlstad ligger tolv mil bort och det dröjer en och en halv timme med tåget. För det är så... det finns ingenting här och det som finns är jättedyrt.
Politikerna pratar och pratar i sina fina kostymer på Helgeandsholmen i Stockholm att vi måste ha en levande landsbygd... Ändå höjer de bensinprisen till orimliga nivåer så vi som är helt beroende av bilen knappt kan använda den och blir totalt isolerade. Det är sex kilometer till närmsta affär och bussarna går två gånger om dagen, tåget stannar inte här längre.
De lägger ner sjukhus, skolor och företag så det knappt finns jobb och de få skolor som finns är överbelastade av barn, allting ska centraliseras. Jag är så trött på det! Trött på att de står och säger att vi måste få en levande landsbygd men samtidigt lägger dom krokben för oss.
Lägger dom ner sjukhuset här har vi tolv mil till närmsta sjukhus (Karlstad så klart). Tänk de i Sysslebäck som har tolv mil hit och sen tolv mil till Karlstad, 24 mil till närmsta sjukhus, är det rimligt?
En levande landsbygd...? Jag har i alla fall tröttnat på att det är fem mil så fort man ska åka någonstans, trött på att se byggnader och affärer förfalla och människor försvinna. Om jag tänker bo kvar här? Det kommer jag inte, jag gör precis som alla andra och som politikerna inte vill, jag flyttar härifrån till en större stad. Ska jag bo här, då får de se till att ändra förutsättningarna och tänka lite längre än Stockholm och Karlstad stad.
Såhär såg utsikten ut från vår baksida i mars 2006. Det är landsbygden...
Varje gång man ska köpa någonting så måste man i stort sett åka till Karlstad, antingen (och mest troligt) för att det inte finns här, eller för att det är för dyrt. Karlstad ligger tolv mil bort och det dröjer en och en halv timme med tåget. För det är så... det finns ingenting här och det som finns är jättedyrt.
Politikerna pratar och pratar i sina fina kostymer på Helgeandsholmen i Stockholm att vi måste ha en levande landsbygd... Ändå höjer de bensinprisen till orimliga nivåer så vi som är helt beroende av bilen knappt kan använda den och blir totalt isolerade. Det är sex kilometer till närmsta affär och bussarna går två gånger om dagen, tåget stannar inte här längre.
De lägger ner sjukhus, skolor och företag så det knappt finns jobb och de få skolor som finns är överbelastade av barn, allting ska centraliseras. Jag är så trött på det! Trött på att de står och säger att vi måste få en levande landsbygd men samtidigt lägger dom krokben för oss.
Lägger dom ner sjukhuset här har vi tolv mil till närmsta sjukhus (Karlstad så klart). Tänk de i Sysslebäck som har tolv mil hit och sen tolv mil till Karlstad, 24 mil till närmsta sjukhus, är det rimligt?
En levande landsbygd...? Jag har i alla fall tröttnat på att det är fem mil så fort man ska åka någonstans, trött på att se byggnader och affärer förfalla och människor försvinna. Om jag tänker bo kvar här? Det kommer jag inte, jag gör precis som alla andra och som politikerna inte vill, jag flyttar härifrån till en större stad. Ska jag bo här, då får de se till att ändra förutsättningarna och tänka lite längre än Stockholm och Karlstad stad.
Såhär såg utsikten ut från vår baksida i mars 2006. Det är landsbygden...
Kommentarer
Trackback