Jag klarade mig undan, den här gången också

Undra vad världen hade emot mig och Denise igår

Det skulle vara vi två, sju ryskor och Denises judokompis som är tysk, alla skulle med oss ut. Vi skulle mötas vid Steintor klockan fem.
Där var det tomt... Efter tjugo minuter får vi sms från Olga (otippat att hon heter det :P) om att ALLA ryskorna var sjuka :O What?? Allihop?!
Efter tio minuter till får vi sms från Milena, Denises kompis att hon har varit med om en olycka och inte mår så bra...! :O

Så istället för att möta ryskorna går vi till en kinarestaurang och äter och försöker få tag på Tamires, hon svarar inte. Nähää..
Så vi åker hem igen, stannar på mitt rum några timmar och åker tillbaka in till stan. På tunnelbanestationen möter vi en ful 21-årig arab som tydligen fyllde år på samma dag som Denise. Vi försökte dumpa honom överallt men han var seg som kola. Till sist hamnade vi på ett disco och då satt han som en slö potatissäck i hörnet och kände sig nog inte riktigt hemma, hehe. Stackarn, men vi vill ju inte ha honom där ^^

Klockan tre stod vi nere i tunnelbanan och skulle åka hem, Denise till sig (med en miljon saker hos mig xP) och jag till mig. När jag väl sitter på tunnelbanan (min linje går en gång i timmen så den står still på Kröpke i säkert tio minuter) kommer jag på "Skit, jag har inte mitt kort med mig" tunnelbanekortet alltså. Men sen tänker jag "Men risken att kontrollanterna kommer klockan tre på en lördag natt är väl inte så stor".
Helt plötsligt kommer två gubbar klädd i grönt och ställer sig i dörren, På deras kort står det "Üstra" (typ värmlandstrafik). "Helveeteeeeeeeeeeeeeeeeee" tänker jag. Dessutom hade jag inte ett cent på mig...
Till slut inser jag att de är säkerhetsvakter xP Puhh! Då kändes det liiite bättre ^^ Så ännu en gång har jag sluppit undan (det har hänt en gång förut, men då mötte jag kontrollanten i dörren när han gick av och jag gick på xP)

Nu idag är jag fortfarande sjuk, fortfarande ansträngande att göra någonting, mina öron är helt igentäppta och bidrar till att det snurrar hela tiden. Men bättre är det i alla fall. Hoppas O är frisk nu, annars blir det nog jobbigt i München nästa helg...

Kommentarer

Skriv en rad här så blir jag glad! :)

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback